SLÄKTTRÄDET
Här finns det en länk till hela trädet i släkten. Det byggs på efterhand men när länken skapades finns det ca 1500 namn.
Släkten är ganska stor. Den sprider sej även till USA. En del utvandrade på 1800 talet. Men även invandring från Skottland och Norge i början på trädet. Det finns även en hel del valloner. Dom personer som finns lite mer i nutid är markerade med privat men skulle tro att dom flesta i familjen känner till dom ändå. Länken går till Myhertitage där allt finns samlat. Sen finns det lite mer småhistorier om händelser och personer nedan.
https://www.myheritage.se/site-family-tree-530889721/lindstrom
SOLDATTORPET I ESKILSTUNA
Man börjar att inse att det finns många saker som är ganska otroliga när man börjar titta tillbaka på släkten. Har egentligen varit ganska ointresserad av det förflutna men när man börjar se alla historier som finns där så kan man inte låta bli att bli förvånad. Är det bara tillfälligheter?
Som historien om min morfar Claes Ture Julius Andersson. (1890-1954) Han gick bort många år innan jag föddes så jag har aldrig träffat honom. Han dog 1954 i Karlskoga 63 år gammal där han också är begraven på Östra kyrkogården. När jag först tittade på honom så såg jag att han var från Kloster. Någonstans på västkusten var tanken då. Det var precis helt fel. Det var Kloster Eskilstuna.
Han föddes och växte upp vad ser ut som ganska fattiga förhållanden i Gårdskäls soldattorp. Där växte han upp med sin mamma Matilda Charlotta Brandt (f 1858) och pappa Claes Andersson (1962-1907) Pappan dog när Ture var 17 år gammal men bodde kvar med sin mamma fram till vad det ser ut som 1917 då han flyttade till Karlskoga. Han hade en lillebror i soldattorpet men i tyvärr bara 21 dagar. Johan Mauritz Andersson (1893-1893) föddes i April och dog i Maj. Troligen ingen rolig vår 1893 för familjen.
Tänkte återkomma till Ture senare. Men det kan säjas att han var en duktig målare och blev Karlskogas första målarmästare. Han drev även en skola där för målare. Det gick bra för honom och hade det bra ställt i Karlskoga.
Men vad var så otroligt med soldattorpet då? Det var när jag frågade Jenny min bättre hälft om hon kände till Gårdskäl. Saken är att hon växte delvis upp i Eskilstuna på Gårdskälsvägen där hennes mamma fortfarande bor kvar. Torpet och gården Gårdskäl finns inte kvar men Jenny lekte mycket i husgrunderna från gården när hon var liten. Så man blir onekligen förvånad när man vet att hon lekte där min morfar Ture föddes där ca 80 år tidigare.
Det finns som sagt inget kvar av torpet men om ni åker förbi Eskilstuna någon dag så ser ni ett stort Biltema och Dollar store på höger sida om ni kommer från Stockholm. Där låg det. Så det gamla torpet kanske ligger under cafet på Biltema nuförtiden.. Kan man tänka på när man sitter där och äter en 10 kroners korv från Biltema.
Målning på soldattorpet. Det är Ture själv som har målat.
Här ungefär låg soldattorpet som Ture växte upp i
Brev från "Mor Ulla" min mamma som beskriver Ture och torpet.
Var började det?
På farmors sida som det ser ut som i Skottland. Där föddes Hans Duncan omkring 1560. Det är 12 generationer i rakt nedstigande led. (ca 460 år sedan) Han flyttade till Sverige omkring 1610. Det är 18 år före Vasa skeppet sjönk på sin jungfruresa 1628 vid Beckholmen om man vill ha lite perspektiv.
Namnet Duncan har i Sverige stavats Donkan, (inte att blanda ihop med Donken..) Dounckan etc. En grupp skottar med namnet Duncan som kom till Sverige ungefär samtidigt i början av 1600-talet och bosatte sig på skilda platser i Sverige och i Baltikum. Duncan kan vara en gammal skotsk kungasläkt. Det är inget som är bevisat att det var en kungasläkt men det kan kanske förklara varför man har en förkärlek för whiskey..
Han var en bergsman och var hyttägare och faktiskt delägare i Falu gruva. (fint ska det vara) Det här är en början på en hel rad generationer av bergsmän och smeder i våran släkt men tänkte ta dom i en separat historia.
Hans Duncan dog i Falun 1623 och lämnade efter sej en minnestavla i Stora Kopparbergs gamla kyrka där han är begravd. Tavlan hade följande inskrift:
"Denna tafla hafver Hans Donkan på Fahlan uppsätta låtit, detta Herrans tempel till prydning och sig till åminnelse, och härpå avmåladt med tvenne sins hustrur och tolv barn, av vilka den förre död är, och i herranom avsomnath på år 1623, then 5 febr. och här begrafven med två söner och fyra döttrar. Gud förläne ock oss en salig hädanfärd med them och alle christtrogne en fröjdefull uppståndelse."
Tavlan var placerad på norra pelaren närmast orgelläktaren tillsammans med ytterligare 17 tavlor. Tyvärr försvann 16 av dessa och bland dem Hans Doncans, genom de förändringar som skett med denna mycket gamla kyrka.
Här finns en länk till kyrkan i Falun om man vill se hur den ser ut
https://www.svenskakyrkan.se/falun/stora-kopparbergs-kyrkas-historia
https://www.myheritage.se/site-family-tree-530889721/lindstrom
Duncans vapen
Valloner Ingarö 2023-11-01 v2
Det finns mer invandrare på farmors sida. Dom kom också från Belgien i form av valloner. Det fanns en man som med namnet Johan Jean Pira (Birath) Namnet var troligen Pira men det blev en svensk variant när dom kom till Sverige. Kanske någon präst som stava fel eller nått likanade. Namnet blev hur som helst Birath. Det släktnamnet finns kvar även idag. Han var född 1591 i Liege Vallonien (Belgien).
Han var hammarsmedsmästare. Han träffade på Louis de Geere i Belgien och skrev kontrakt med honom 3 Maj 1626 om "att vid en hammare i konugariket Sverige utföra all slags arbete" . (2 år innan Vasaskeppet sjönk) Han flyttade sen till Sverige tillsammans med 2 drängar och sin familj. Familjen var den här tiden fru Prisette Francoise Douhan De och sonen Regau Pira. Dom hamnade först i Finnspång.
Att det blev just Finnspång var kanske inte så konstigt. Louis det Geer hade investerat mycket i den här orten och gjorde den till den svenska storslöjdens centrum. Där han byggde nya masugnar, stångjärnshammare osv. Det anlades kanongjuteri och kanonkulor började tillverkas. Allt förbättrades enligt vallonsk metod så här kom Johans kunskaper som hammarsmedmästare till användning. Han var verksam i Finnspång mellan 1629 - 1630.
Dom flyttade sen till Uppsala län. Även här hade De Geer många arrenden så han arbetade på ett antal olika bruk. Dom hamnade i Åkerby bruk. Sen Strömsbergs bruk Uppsala. Dog vid Österbybruk Uppsala 14 Juli 1679 vid en ålder på 88 år. Han lämnade efter sej 5 söner och 2 döttrar. Johan är direkt anfader 11 generationer bort. Även den här delen av släkten är smeder i många generationer runt om i Sverige.
Den sonen som är våran anfader heter även han Johan (för att göra det enkelt..) Det var som sagt vanligt att yrket gick i generationer hos vallonerna så även han blev hammarsmedmästare. Han träffar en Anna från Vasa i Finland och gifter sej 1643. Även Johan flyttade runt en hel del mellan olika bruk. Det finns en notering att
"Han var från 1640-talets slut hammarsmed i Rockhammar, Fellingsbro sn, Västmanlands län. Han flyttade sommaren 1649 till Västlands bruk i Västmanland utan att ha fått tillåtelse av sin arbetsgivare Jakob Loo att lämna sin tjänst, varför Johan och hans nye arbetsgivare Willem Vervier drogs inför rätta, dock utan att någon dom avkunnades. Vid detta tillfälle framkom att Johan Biraths hushåll var på 14 personer. 1651 var han hammarsmed vid Åmnekvarns hammare i Hammar sn; 1658-75 var han mästerräckare, och sedan hammarsmed vid Långtorps hammare i Lerbäcks sn. 1687 bodde han i Godegård. Vid bergstinget i Hällestad i Östergötlands bergslag beslutades detta år att "En gammal hammarsmed Johan Byrhatt, förlamad och mycket fattig..., tilldelas 3 Dr Kmt ur ämbetslådan."
Han dog med andra ord sliten och fattig 1690 70 år gammal vi Godegård Östergötland (inte långt från Motala). Men även han lämnade efter sej en son som blev smed. Återkommer till det.
Länk till Louise de Geer som han skrev kontrakt med
https://sv.wikipedia.org/wiki/Louis_De_Geer_(1587%E2%80%931652)
Länk till Åkerbybruk där han arbetade
https://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85kerby,_%C3%96sterl%C3%B6vsta_socken
Länk till Österbybruk där Johan dog
Smedsläktet gå vidare
Som sagt tidigare så dog Johan 70 år gammal sliten och fattig på Godegård. Men han lämnade efter sej 3 barn. 2 söner och en dotter.
Den son som för våran släkt vidare var Erich Birath Pira född 1655 på Godegård. Även han blev hammarsmed.
Han gifter sej 1675 med Catharina Svendotter Taberman (Född 1650 - Död 1698) Även Taberman är en smedsläkt och hennes far jobbar även han som hammarsmed på Godegård. Hennes fars namn var Samuel Svensson Taberman (Född 1680 - död 1736) och mamma var Kristina Eriksdotter Stålnacke (född 1688 - död 1763) Dom kom från Kil i Värmland men även dom flyttade till Godegård. Att smederna kom till Godegård var kanske inte så konstigt. Louis de Geer var inblandad även här. Han hade köpt gården i början av 1600 talet. Det byggdes en masugn och stångjärnshammare. Godegård producerade stångjärn som levererades till vapensmedjorna i Finnspång och Norrköping. Det här var under 30 åriga kriget så affärerna gick mycket bra. De Geer blev mycket rik och som tack adlades han 1641. Han fick sätesfrihet (nån form av skattebefrielse) Godegård fick efter det kallas säteri under förutsättning att man uppförde en "ett hus som anstår en gentleman" Då uppfördes huvudbyggnaden 1644 "corps de logi"
Hur gick det då för våran släk Erich och Catharina? Dom gör som dom flesta smeder verkar göra vid den här tiden. Dom flyttar och hamnar Lerbäck i Närke. Även här finns det smedjor och det ser ut som han arbetade på Långtorpa hammare och Skagerholms bruk. Erich dör i Skagersholm 1698. Men innan dess bildar dom familj och får 5 barn men den som för våran släkt vidare är sonen Sven Eriksson Pira Birath
Han föds 1685 i Lerbäck. Även han blir Hammarsmedsmästare och verkar ha arbetat bla i Forsviks bruk i Undenäs. Han kommer även att dö i Lerbäck 14 Juli 1766 81 år gammal så han verkar inte ha flyttat runt så mycket. Men innan han dog träffade han Sigrid Nilsdotter 1678-1770
Det framgår inte när och var dom gifte sej men hon kom från Hova. Dom fick 7 barn. Sigrid överlevde Sven och dog i 92 år gammal i Ramundeboda. Dom fick båda långa liv kanske pågrund av sitt yrke som smed. Under den tiden dom levde härjade stora nordiska kriget med Karl den tolfte i spetsen. Massor av män skrevs ut i kriget och dog men Sven verkar ha klarat sej. Dom upplevde stora nederlaget vid Poltava 1709 och Karl den XII död 1718 som i princip är slutet för Sverige som stormakt. Men den son som för våran släkt vidare är Johan Jacob Birath född 6 Juli 1730 i Forsvik.
Yrket smed går som sagt i arv så även Johan blir hammarsmedmästare. Man kan se att han arbetat bla på Röforsbruk Ramundeboda. 1754 nu 24 år gammal gifter han sej med Helena Lena Eriksdotter (född 1726 - död 1811) i Askersund. Dom får 7 barn innan han dör en naturlig död 1804 73 år gammal i Ramundeboda. Helena dör 7 år senare vid 85 års ålder även hon i Ramundeboda.
Som Hammarsmedmästare bidrog Johan Jacob Birath till den blomstrande järnindustrin i Sverige. Under hans livstid blev Sverige en av Europas ledande järnexportörer och efterfrågan på skickliga hantverkare som han var stor. Hans titel som Hammarsmedmästare återspeglade hans mästerskap och rykte i en tid då hantverket var högt uppskattat.
Johan levde till slutet av frihetstiden och bevittnade Gustav III:s statskupp 1772, som ledde till en mer autokratisk regim. När han avled den 13 april 1804 i Ramundeboda har han upplevt både politiska omvälvningar och kulturella förändringar under hela sitt liv. Hans död kom bara år innan Napoleonkrigen (1803-1815) vilket skulle markerade slutet på en era han känt till.
Den son som för våran släkt vidare är Sven Jakobsson Birath född 14 Augusti 1755 i Askersund. Död 1834 i Karlskoga. Även han blir mästersmed och arbetar på olika bruk. Det som nämns mest är Röforsbruk där även hans pappa arbetade tidigare. Han gifte sig med Anna Christina Ersdotter Birath, som föddes i januari 1763 i Brattfors, Ramundeboda, Örebro ,Sverige. De vigdes den 26 oktober 1783 i Kyrkefalla, Skaraborg, Sverige. Paret fick tio barn. Men den som för våran släkt vidare är sonen Peter Ahlen född 1789-09-16 i Bodarne.
Av någon anledning så övergav man nu namnet Birath men man ser i födelseboken att fadern fortfarande hette Birath.
Peter träffar Britta Persdotter född 1794 i Finnerödja. och dom gifter sej när Britta är 20 år gammal (21 oktober 1814)
Även Peter var hammarsmedmästare. Fortsättning följer